SAMMANFATTNINGSverige har sedan 1895 haft Lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag vilket betyder att en godkänd eller auktoriserad revisor granskar aktiebolagets årsredovisning, bokföring, samt styrelsen och den verkställande direktörens förvaltning. Majoriteten av medlemsländerna i EU har valt att gå ifrån en Lagstadgad revisionsplikt för små aktiebolag, till stor del på grund av kostnaden, varefter vi ställer frågan, står Sverige på tur?Vår problemformulering: Anser små aktiebolag i Umeå att revisionsplikten bör vara kvar, tas bort eller undantas för de minsta aktiebolagen?Kan vi genom att exempelvis beakta aktiebolagets storlek, ägarsammansättning och behovet av andra redovisningstjänster utläsa generella mönster om inställning till revisionsplikten?Studiens teoretiska referensram tar sin grund i vetenskapliga artiklar som gjorts i länder där revisionsplikten är frivillig, lagstadgad för samtliga företag samt länder som har undantagit de minsta aktiebolagen. Detta för att skapa en grund och för att kunna se frågan ur olika perspektiv. Ytterligare teorier som använts är intressentmodellen och agentteorin som behandlar intressenternas nytta samt riktar stort fokus till relationerna parterna emellan.Vi har genom en enkätstudie således utrett vilken inställning små aktiebolag i Umeå har till revisionsplikten.

Den 1 november 2010 förändrades Sveriges revisionsplikt, vilket innebar att 250 000 små aktiebolag fick möjlighet att välja bort revision. Statistik visar att antalet aktiebolag som väljer bort revision ökar, forskning indikerar dock samtidigt på positiva effekter av revision för små aktiebolag. Syftet med denna studie var att undersöka hur revision påverkar kreditbedömning av små aktiebolag samt om vikten av revision skiljer sig mellan olika branscher. För att förklara sambandet mellan kreditgivning och revision baserades studien på teorin om de fem C:na och legitimitetsteorin. Vidare har en intervjustudie genomförts med sex anställda på sex av Sveriges största banker.

Justitiedepartementet har lagt fram en promemoria i vilken ett förslag om utökat byråjäv tas upp. Om förslaget går igenom innebär det att de, i småföretag, vanliga kombiuppdragen förbjuds. Många småföretag skulle därmed behöva anlita ytterligare en revisionsbyrå med ökade kostnader som följd. För att underlätta för småföretagen har det föreslagits att revisionsplikten för dessa ska slopas. Syftet med uppsatsen är att kartlägga ett antal småföretagares inställning till revisionsplikt vid ett eventuellt förbud mot kombiuppdrag.

Vi vill i vår uppsats ta reda på den svenska revisionspliktens upplevda nytta ur ett intressentperspektiv inför en eventuell lagändring, för att få en bild av hur intressenterna värderar Lagstadgad revision. För att få en större insikt i ämnet kommer vi även att undersöka andra länders erfarenheter efter ett borttagande. Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att belysa mer komplexa teman, gå djupare i ämnet och ta reda på varför och hur. Vid insamling av teori har vi använt oss av litteratur samt databaser som finns tillgängliga via biblioteket. Vi använde oss av ostrukturerade intervjuer även kallat öppna intervjuer.

Bakgrund: Termen bolagsplundring har länge används för att beskriva planerade oegentligheter i näringsverksamhet. Bland de första plundringshärvorna som nämns i Sverige är Kreugerkraschen, men fenomenet har levt kvar och är fortfarande aktuellt. Under 80-talet var ?skatterådgivning? frekvent använt i Sverige och fenomenet eldades på av dåvarande skattepolitik. Det gav senare upphov till en stor mängd rättsfall kring bolagsplundring och ekonomisk brottslighet.

Syftet med kandidatuppsatsen är undersöka om kommunens förtroendevalda kommunrevisorer behövs, eller om det skulle vara möjligt att de sakkunniga biträdena tar sig an all kommunal revision.För en fungerande kommunal revision behövs både de förtroendevalda kommunrevisorerna och de sakkunniga biträdena.Dock behöver det struktureras upp vem det är som skall göra vad..

Denna uppsats syftar till att beskriva och skapa en modell för vilka faktorer som påverkar revisorns roll och som därmed utgör en viktig del i koordinationen mellan intern- och externrevisorer. Bakgrunden till denna studie grundar sig på att det hela tiden sker förändrade spelregler vilket har påverkat utvecklingen av intern- och externrevision. Även revisionsskandaler har påverkat utvecklingen och det har blivit viktigare med en god intern kontroll.Uppsatsen bygger på en enkätundersökning som har skickats till auktoriserade revisorer där de har fått besvara frågorna utifrån deras kunskaper och erfarenheter.Studien redogör för vad intern och extern revision innebär, vilka faktorer som påverkar koordinationen mellan revisorerna samt skillnader och likheter.  Det finns fyra olika roller som en externrevisor kan ha och den vanligaste, utöver Lagstadgad revision är att ge fristående rådgivning. Faktorer som påverkar koordinationen mellan revisorer är främst internrevisionens storlek, kunskap och erfarenhet, komplexitet, kommunikation, oberoende samt personkemi.

Revisorns oberoende vid revisionsuppdraget är en grundläggande förutsättning för att skapa trovärdighet åt det granskade bolagets ekonomiska information. Idag erbjuder revisionsbranschen sina klienter en mängd tjänster utöver Lagstadgad revision. Statistik från år 2001 visar att 35 procent av branschens nettoomsättning härrör sig från redovisnings- och bokföringstjänster. När revisionsbyrån tillhandahåller klienterna revision i kombination med konsulttjänster uppstår ett så kallat självgranskningshot. Självgranskning innebär att revisorn, eller någon annan i den revisionsgrupp där han eller hon är verksam, vid rådgivning som inte utgör revisionsverksamhet har lämnat råd i en fråga som till någon del omfattas av granskningsuppdraget.

Revisorns oberoende vid revisionsuppdraget är en grundläggande förutsättning för att skapa trovärdighet åt det granskade bolagets ekonomiska information. Idag erbjuder revisionsbranschen sina klienter en mängd tjänster utöver Lagstadgad revision. Statistik från år 2001 visar att 35 procent av branschens nettoomsättning härrör sig från redovisnings- och bokföringstjänster. När revisionsbyrån tillhandahåller klienterna revision i kombination med konsulttjänster uppstår ett så kallat självgranskningshot. Självgranskning innebär att revisorn, eller någon annan i den revisionsgrupp där han eller hon är verksam, vid rådgivning som inte utgör revisionsverksamhet har lämnat råd i en fråga som till någon del omfattas av granskningsuppdraget.

Förväntningarna på revision/revisorerna är många och kan ibland bli orimligt höga eller orealistiska. De olika behov och förväntningar som finns på revisorn har skapat en inbyggd konflikt i revisorrollen samt bidragit till att det många gånger uppstått ett förväntningsgap inom revision. Denna uppsats syfte är att redogöra för bankernas förväntningar på revision, identifiera om det finns ett förväntningsgap inom revision mellan revisorer och banker samt om ett förväntningsgap existerar, förklara orsakerna till detta. Uppsatsen bygger på en fallstudie där tre auktoriserade revisorer samt fyra banktjänstemän intervjuats. Resultatet indikerar att ett förväntningsgap existerar dem emellan och att dess orsak främst beror på att banken har för höga förväntningar på revision.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om revisionsplikten för små och mikro AB bör finnas kvar eller inte. Inom den Europeiska Unionen (EU) är det endast Sverige och Malta som i nuläget har plikten kvar fullt ut. För att få en uppfattning om vad debatten handlar om har vi i första hand studerat aktuella artiklar. Vi har även använt oss av två olika forskarrapporter inom området och litteratur. Åsikter i debatten har vi även tagit del av genom sju stycken olika intervjuer med anställda hos banker, Skatteverket, revisionsbyråer och ägare i små och mikro AB.

För handels- och kommanditbolag krävs inte alltid revision. Det finns dock företag som väljer att använda sig av revision eller revisor trots att det inte behövs. Vårt syfte med denna uppsats var att identifiera motiv för och emot användandet av revision som tjänst och revisorn som person i små handels- och kommanditbolag som inte är revisionspliktiga. Vi valde att göra en telefonenkät med 36% av de aktiva handels- och kommanditbolag i Skellefteå stad. Vi utförde även personliga intervjuer med tre företag som antingen använde sig av revision, revisor eller inget av dem.

This study represents the different factors that may have an influence on the budgetproposal in the local government for the revision. The revision in the local government is an important part of councillors and public insight into the different activities. The budget for revision decides how much of the activities runned by the local government can be observed by the elected representative accountant. The aim of the study is to see how the following variable affect the dimension of the budget appointed for revision. We have used Institutional theory, theory that contains the role-play between guardians and advocates and Agent theory with help of accountability.The dissertation is written in Swedish..

År 2006 beslutades att reglerna om revisionsplikten för små företag skulle ses över ochregeringens utredare skulle föreslå dem ändringar som krävs för att ta bortrevisionsplikten för små företag. Revisionsplikten innebär att alla svenska aktiebolagenligt lag måste ha reviderade räkenskaper. Avskaffandet av revisionsplikten kommer attinnebära att revisionen för de små företagen inte längre är lagstadgad utan det kommer attbli frivilligt. Revisionspliktens avskaffande i Sverige är en följd av en pågående europiskharmonisering.I samband med dessa förändringar kommer bland annat företagens kreditmöjligheter attpåverkas om företag väljer att inte ha kvar revision och vårt syfte har därför varit attundersöka vad avskaffandet av revisionsplikten kommer att innebära för bankerskreditbedömningsprocess. Vi har genomfört vår undersökning med en kvalitativ metod iform av två intervjuer, dels med en bank dels med en revisionsbyrå.

Revision innebär att revisorn med betryggande säkerhet granskar aktiebolags årsredovisning, bokslut samt styrelsens och VD:s förvaltning. Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka förväntningar småföretag har på revisorn och revision samt ta reda på vad revisorer anser att de ska tillföra småföretag i samband med revision. Detta för att sedan jämföra om småföretagens och revisorernas uppfattningar om revision överensstämmer eller ifall ett förväntningsgap existerar, samt identifiera vad som kan reducera ett eventuellt förväntningsgap. För att uppnå syftet med uppsatsen genomfördes en kvalitativ fallstudie med två revisorer och tre småföretag inom Luleå Kommun. En slutsats som vi kom fram till i samband med undersökningen var att småföretag förväntar sig betydande rådgivning av sin revisor.